Save the cheerleader, save the world

Det var spridda skurar på träningen igår eftersom jag körde med min nya klubba som är en decimeter för lång. Förr om åren hade jag plockat fram stora kökskniven för att kapa klubban men numera, när jag bor med Magnus fina kockknivar, är det uteslutet. Tur att Mangan kan fixa en riktig såg också.

När den nya klubban och även de nya skorna skulle väljas ut  under föreningskvällen på Reichen it went down a little something like this:

Jag äntrar lokalen med ängslan i blick och ett krampaktigt grepp om min mans arm. Hur ska jag kunna välja klubba själv? Det finns tusentals klubbor att välja mellan och jag går fram till hyllan där de andra i laget står. Man har ju hört att man ska ha hög flex och mjukt blad. Skojar nervöst med de andra om mina stenhårda skott. Jag tar ner en klubba från hyllan, bänder lite på den och skrapar den mot golvet i nån slags låtsasfint. Håller den tafatt i handen. Mhmm. Jaha. Jaså, Hellström ska ha den här. Då tar jag den med.

Skor. Det måste vara Adidas ja, och det finns bara två modeller att välja mellan ju. Stabil, nä de är för breda för mina fötter. Det får bli den andra då. Gud, så vit den är. Jag kommer se ut som en Chalmers-nörd innan de blivit lite smutsiga.
- Ska du inte prova dem?
- Prova? Ska det vara nödvändigt? Nä, 36 passar.
Så får det bli. När jag vågat fånga Agas uppmärksamhet och meddelat mina val rusar jag ut ur butiken och kan äntligen dra efter andan. Det gick bra. Nu får vi bara se hur kvallin blir. Jag är en sån som alltid låtit klubbans egenskaper styra min spelstil istället för att hitta en klubba som passar mig. Det ska bli spännande att se vad en vit X3M kan göra med mig.


Kommentarer
Postat av: Frida

Har du bytt märke, kloka tjej.. kan vi hoppas att du köpte två av den sorten.. för va händer om stickan går av under match..?

2007-10-15 @ 07:58:28
Postat av: Åsa

Katastrof

2007-10-16 @ 11:17:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0