Hemma
I veckan ska jag göra ett reportage på Wernbloom för Alekuriren, han är tydligen från kranskommunen han med. Han lär ju vara vrölbakfull hela veckan... Festen på stan ikväll kommer att bli en upplevelse för alla de som inte måste träna innebandy i en sleten hall ett stenkast från Avenyn.
På torsdag är det ju dags att spela klart premiärmtachen mot Surte. Det ska bli gött att bli av med den om inte för att slippa snacket så för att tabellen ska bli lite helare. En göteborgsk klättring i nämnda tabell efterfrågas.
För övrigt sällar jag mig till alla som undrar vad som låg bakom att den Pixbo-kritiska krönikan försvann från maggets hemsida.
Svanskotefraktur sätter stopp för inventering och b-lagsmatch
Bottenmötet slutade med vinst till oss. Äntligen. Härligt att målskyttet lossnade för Hellström och att Jannice kom igång också. Viss uppkittning i försvaret från alla krävs dock.
Idag har jag sanslöst ont i röv-regionen efter att ha halkat på ett motståndarblad och landat rakt på svanskotan. Jag trodde jag skulle skita på mig när jag linkade ut mot bänken, hela området blev liksom avdomnat. Nu kan jag inte sitta eller ligga och vid minsta rörelse i fel riktining hugger det till som fan i den gamla svansen.
Just nu är mina lagkamrater och alla andra i IBF och IBK på ÖB och inventerar. Det är ingen personlig förlust att missa detta jobb men det känns dumt eftersom jag lyckats missa alla andra gånger under tre års tid.
Och om jag ska till Ullevi får jag ta med en kudde. Får se om det blir nån fotboll för mig idag.
Flaskeufori
TYVÄRR såg jag på Idol igår och fvick genomlida slaktningen av Nothing else matters. Det gjorde mig sugen på riktiga Metallica och morgonens låt, som är lagom peppande innan match, blir därför
Enter Sandman - Metallica
Vi ska få vattenflaskor idag. Såna där käcka med påfyllningsmöjlighet från sidan. De har jag väntat på sedan jag såg ett program om den genialiska unga uppfinnarinnan för några år sedan. Jippi! Nu slipper vi släpa med tomma groggvirkeflaskor till matcherna. Nämnde jag att det är division ett vi spelar i? Näst högsta serien och det dröjer till slutet av oktober innan Reichen kan slänga åt oss några flaskor. Det är värre än att vara flicklagsspelare i Ale IBF 1994.
Nu ska jag till Frida Freitag, Valhallas kontringsfarligaste back, och äta pasta och snacka skit om alla som inte är där.
Asspass
Jag är Öisare men ska faktiskt till Ullevi på söndag och se när Blåvitt spelar hem guldet till rätt sida landet. Elfsborg förra året var helt okej, det är ju ändå fortfarande inom sköna Västergötland, men att guldet hamnar i Göteborg känns ändå allra bäst. Så löjlig är jag inte att jag hellre vill att ett stockholmsgäng vinner än IFK. Det är utsålt nu och när det är 40 000 pers på Ullevi spelar det ingen roll vilket arrangemanget är - bara folksamlingen och stämningen är värd att betala för.
När jag kollade igenom en gammal diktbok från förr hittade jag ett fint poetiskt verk som jag skrev på högstadiet om min bästa vän Emmas och mitt samarbete på innebandyplan. Jag var center och hon min forwardskollega med ett rungande dragskott:
Om idrott...
Jag såg att du förstod,
jag såg att du hade mod.
Jag tog en chans,
när jag såg att du fanns.
Jag hörde publikens vrål,
när du gjorde mål.
Min känsla är vass,
ännu en gång har jag gett en målgivande pass.
Höhöhö
Baby I can't help it you keep me drowning in your love
Hjälp, jag drunknar! Vilken otroligt bra video. Jag älskar i sticket när han sjunger "pull me under" och visar med två fingrar hur man dras ner under vatten av kärlek - PRECIS SÅ ÄR DET. (2.38 in i videon.)
Tillsammans med min allra första pojkvän någonsin hade jag Backstreet boys All I have to give som "vår låt". Nånstans där så blev jag den jag e nu. Jag är mycket glad för att ha bytt upp mig till att ha en, två Winnerbäckare med mr Åsa Wall.
Det finns, (det finns) om du orkar sträcka ut
7-3 är nog de största förlustsiffrorna jag har åkt på under mina sju år i division ett. När jag åkte ur elitserien med Östra för fyra år sedan blev det nog några fler mål i baken några matcher men annars har jag blivit beskonad från sådan förnedring som vi gemonled idag.För övrigt har det tokat till sig med taballen på innebandy.se. Vi ligger under strecket. (Shit, det har jag aldrig gjort förut.)
Vi har allvarliga problem med laddningen inför matchen. Det är lojt och få tar ansvar för att peppa varandra. Därtill blir vi lamslagna när det börjar se illa ut. Vi börjar stå still med bollen, passar för sent och skyller på att de andra inte visar sig eller hörs. Men framförallt har vi problem med målgörandet. Både mot Färjestaden och idag mot Ingelstad fanns chanser men det vill sig inte. Tänk MÅL i avslutsläget - inte SKOTT.
Ingelstad spelade fint, speciellt i anfallet. Vi tog över i tredje perioden och hade bud på fler mål än tre, men som sagt, skärpan saknades.
En som visade hur man tänker mål var Carro Björkner när hon bjöd på tre aptjusiga skottmål och Surte spelade ut WIC alldeles nyss. Mangan och jag kan tydligen inte få nog av innebandy och passade på att besöka Ale gymnasium när vi ändå huserar i Älvängen. Surte var på topp men WIC var särdeles bleka. De spelade bra men saknade viljan att ta sig fram i det svarta försvaret.
Som oss idag. Vi möter Warberg i nästa match. Det kan bli spännande...
Onsdag
Imorgon har vi träning i Torpahallen. Det gillar jag eftersom jag bor i just Torpa. Jag kan i princip sträcka ut armen genom köksfönstret och ta på hallen. Om jag hade haft en ovanligt lång arm med fler leder än en. Golvet i Torpa är i alla fall underbart. Inga nyckfylla studsningar, ingen risk för halka och finfina hockeyskott (som jag ändå aldrig har tid att skjuta på match).
Efter en helgs uppehåll är det match igen i helgen. Ingelstad står på tur. De har varit ojämna i inledningen av serien och jag vet inte riktigt vad jag ska vänta mig men jag gillar Ingelstad eftersom de ofta är hemskans trevliga och sportsliga.
Det finns en Joakim Bäckström i RIK. Jag visste inte att han sadlat om och blivit handbollsspelare på gamla dar. Höhö.
Shit, nu börjar Simpsons.
The human torch was denied a bank loan
Fan, exakt det jag inte villa höra...
På lördag kommer en av de roligaste filmerna som gjorts med världens roligaste man Will Ferrell. Anchorman. Herrejösses, jag har sett den så många gånger och bloggat om det vid flera tillfällen och ändå går det inte att tröttna på den. Som Afternoon delight.
I WOULD LIKE TO EXTEND TO YOU AN INVITATION TO THE PANTS PARTY. |
2 minuter för lång klubba
Just nu har jag tre internetfönster uppe på mammas dator. Den kokar snart. Nån borde kolla oljan i det här modemet.
Pixbo hade en Norrlands-turné i helgen och det verkar som att Camilla Silva börjar göra succé. Årets nykomling. I promise.
Dagens låt:
Elvis - Burning Love
Åker man mammas bil får man lyssna på mammas musik. Och det är helt okej.
Nu ska jag kapa klubban. Longstick nomore.
Save the cheerleader, save the world
Det var spridda skurar på träningen igår eftersom jag körde med min nya klubba som är en decimeter för lång. Förr om åren hade jag plockat fram stora kökskniven för att kapa klubban men numera, när jag bor med Magnus fina kockknivar, är det uteslutet. Tur att Mangan kan fixa en riktig såg också.
När den nya klubban och även de nya skorna skulle väljas ut under föreningskvällen på Reichen it went down a little something like this:
Jag äntrar lokalen med ängslan i blick och ett krampaktigt grepp om min mans arm. Hur ska jag kunna välja klubba själv? Det finns tusentals klubbor att välja mellan och jag går fram till hyllan där de andra i laget står. Man har ju hört att man ska ha hög flex och mjukt blad. Skojar nervöst med de andra om mina stenhårda skott. Jag tar ner en klubba från hyllan, bänder lite på den och skrapar den mot golvet i nån slags låtsasfint. Håller den tafatt i handen. Mhmm. Jaha. Jaså, Hellström ska ha den här. Då tar jag den med.
Skor. Det måste vara Adidas ja, och det finns bara två modeller att välja mellan ju. Stabil, nä de är för breda för mina fötter. Det får bli den andra då. Gud, så vit den är. Jag kommer se ut som en Chalmers-nörd innan de blivit lite smutsiga.
- Ska du inte prova dem?
- Prova? Ska det vara nödvändigt? Nä, 36 passar.
Så får det bli. När jag vågat fånga Agas uppmärksamhet och meddelat mina val rusar jag ut ur butiken och kan äntligen dra efter andan. Det gick bra. Nu får vi bara se hur kvallin blir. Jag är en sån som alltid låtit klubbans egenskaper styra min spelstil istället för att hitta en klubba som passar mig. Det ska bli spännande att se vad en vit X3M kan göra med mig.
Miraklet i Nödinge
Ja, det var sannerligen en vändning med stort v som skedde i Ale gymnaisum igår. Vi var riktigt usla och mesiga de två första perioderna men sedan blixtrade hela laget till och vände 4-0 till 5-4. Nog för att det var en meningslös b-lagsmatch men det var gött att se att vi kan.
-
Kim Nilsson i Färjestaden är verkligen jätteduktig men Ib-maggets hets kring honom börjar bli lite uttjatad. Vi behöver profiler inom sporten men de kan man inte tvinga fram. Magazinet kör en egen liten kampanj för att Nilsson ska bli årets rookie innan säsongen börjat, det är lite löjligt, lite skvallerpress-aktigt.
-
Imorgon spelar Kais Mora mot Karlstad, det blir nykomlingens första vinst i årets elitserie.
-
I helgen är det spelledigt, otroligt tråkigt, men vi är ett utav de lag som har nytta av pausen då vi får tillfälle att samla oss lite och slipa bort svagheterna. Personligen passar det mig dessutom jättekäckt eftersom det är så kallad klassfest. Ett återseende av alla (som behagar komma) som gick ur nian i Ale kommun 1997. Burr.
Uppochnedvändavärlden
Och på tal om det är helgens reslutat åter igen heltkonstiga. Olofström vann med sjuka 11-4 mot just Surte. Det är anmärkninsvärt eftersom Olofström är nykomlingar och Surte ett etablerat lag. Och efter tre omgångar står det klart vem som vinner skytteligan. J-ö-s-s-e-s.
Halmstad som inte imponerat tidigare lyckades vinna över Älvstranden i Lundbystrand. Inte heller Ingelstad har imponerat med så går de och snor poäng från Södra Dal. Det är ritkigt kul att det händer grejer i serien. Det kan sluta hur som helst.
Urk.
Efter en dålig insats på flera punkter förlorade vi i lördags mot ett välspelande Färjestaden. Det började redan innan matchen där de flesta var laddade inombords men vi fick inte ihop det till en gemensam peppning av laget. Under matchen hade vi sedan svårt med positionerna i försvaret, vi slog bort många bollar i uppslepen och tog fel beslut när vi väl kom upp i anfallszon. Det blir bakläxa för samlita utom möjligtvis Sandra i målet som gjorde några goa räddningar och Sussi Ström som var en av få som gjorde rätt i anfallet.
Jag brukar inte alls klaga på domaren högt men de vi hade i helgen föll inte mig i smaken. De var alldlees för ojämna, ibland blåste de för ingenting och ibland för allting. Den enes hetsiga utspel efter 1-2-målet förstärkte kalkonbilden. Jasmine får utlopp för sin frustration när hon är på väg mot bänken genom att, vänd mot oss i laget inte domaren, högljutt förklara att målet inte borde ha godkänts. In från höger kommer då den ena domaren, galopperandes och gormandes, asförbannad på Jasmine, och skriker att hon ska gå och sätta sig. En kraftig överreaktion som inte förstärkte hans auktoritet utan snarare minskadse min respekt för honom. Förts blev jag otroligt förvånad, sedan utbröt ett dovt fniss på bänken.
Det som känns skönt efter förlusten är att slippa den fär lätta pngesten sdom infann sig efter förluster under de tidigare år jag spelat i detta laget. Då kraven och målen var högre. Vi visste att vi inte var riktigt hela vägen framme när serien startade och att vi inte kan utnyttja alla bra egenskaper vi har på bästa sätt riktigt ännu. Matchen mot Färjestaden visade på en rad saker som vi måste förbättra men jag känner inte samma panik längre.
För att göra en långa anlys kortare: Vi var dåliga, Färjestaden är jättebra i år.
IBF Göteborg som tidigare hette RBK Göteborg har de senaste åren dominerat söderettan
Färjestaden har helt klart insiktsfulla ledare. Läs här. I love them. Undrar vem det är som tippar bara?
För övrigt känns det där med att vi skulle vara seriefavoriter lite tokigt. Speciellt eftersom vi inte på något sätt annonserat att det är målet i år. Och speciellt eftersom det har varit ett jävla tjat om att vi tappat spelare. Men äntligen har andra insett att stommen i laget var kvar och att nyförvärven är finfina.
Åsa Berit Maria Wall
Schläng in ett Berit och dra ifrån ett -dau och du har undertecknad. Hade varit trevligare att vara namne med nån känd person av kalibern Gandhi, moder Teresa eller Einstein.
Jag ska jobba i afton och därmed missar jag träningen. Det smärtar mig något oerhört och jag kommer vara så sugen på innebandy på lördag att det sprutar bollar ur öronen på mig. En av mina allra första innebandymatcher var mot lördagens moståndare Färjestaden. Det var i Gothia cup, jag tror vi förlorade med 11-1 eller såt sånt. Inte så pjåkigt. Årets upplaga av Färjestaden i division ett södra verkar vara hetare än någonsin. Det kommer bli en bra match.
Jag tror inte att jag kommer att vänja mig vid kortsidevinkeln.
Mitt namn är Rulle, Toarulle
Nåt ska man väl få tillbaka för att man betalar kommunalskatt.
Det är så förbannat tråkigt att köpa toalettpapper. Jag går förbi den svulstiga hyllan med papper på Willys, kollar på sexpacken för tio kronor men köper inget trots att jag vet att det behövs. Min hjärna går ofta sina egna vägar och förtränger (passande ord för ämnet, red anm.) problem. Som brist på dasspapper, hur stor skulden till H&M är eller att jag på allvar borde kolla upp varför mina knän värker när jag spelar innebandy.
Så, om du kommer på matchen mot Färjestaden på lördag, Valhalla 13.00, och det är slut på toapapper - skyll på nummer nio i svartvitt.
Just det, precis, förhoppningar finns om att det nya matchstället ska bli klart till tredje omgången.
Skepp o'hoj
Matchen mot Guldheden slutade 15-0. En trevlig tillställning utan sura miner och många fina kombinationer. Jag blev en klubba fattigare och en fläskig fläskläpp rikare. Som Virre, inte jag, sa:
- Det set ut som ett rövhål.
Tv-sändningen var det också. Jag gillar inte kortsidevinkeln. Jag kan köpa argumentet att man ser uppspelsalternativ och sådär men på de flesta andra sätt var det bara helt tokigt att se matchen. Kamerafolket hade tränat väl i att sköta kameran mjukt och fint men jösses så obehagligt det var att följa med i böljorna. Och långt, långt där borta vid horisonten satt en målvakt i ett mål som inte syntes mot den svarta bakgrunden.
För övrigt var allt som vanligt. Samma kommentarer, samma spel, inget uppseendeväckande från studion bredvid plan. Och samma lycka att se floorball på tv.