snurrfinten

Jag kom hem från jobb prick klockan åtta igår. Precis då träningen tog slut. Under halvtimman som följde var jag helt besatt av att spana efter mina lagkamrater som åker spårvagn och som enligt mina beräkningar skulle dyka upp vid hållplatsen som jag ser från mitt köksfönster typ kvart över åtta.

Var sjutton e dom? upprepade jag flera gånger. 

Typ tjugo över kom de. Det tog ett tag innan någon spanade åt mitt fönster men till slut kunde vi vinka till varandra.

Sedan stod jag och stirrade på dem och kände mig utanför tills vagnen kom.

Precis som på lågstadiet.