Staffans -var en stalledräng- torp
Det brukar bli ganska jämnt och tillknäppt mot Stanstad och så även igår. Fast vi vann rättvist. Det tycker jag även om jag vet att jag är fruktansvärt partisk i denna fråga.
Personligen så kom jag inte alls in i spelet och det var astråkigt. Jag har en rad teorier om varför det blev så och ska inte spalta upp dem här, men det är inte den innebandy jag vill spela i år och det känns bläbläblä.
Mitt bästa minne från matchen är tveklöst och inte helt otippat att vi fick utdelning på en power play-variant. Tjofftjofftjoff, alla gör som vi ska och då sitter bollen stenhårt i krysset.
På väg ner mot Skåne fick jag ett sms från vår förlorade son Nina som snart kommer hem igen efter en lång Thailandsvistelse. Hon hade drömt om mig och var tvungen att kolla att jag var okej. I drömmen hade jag dödat en målvakt. "Huvudet slets av pga din sticka."
Det låter som något jag skulle kunna göra faktiskt...