snurrfinten

Förra året flyttade vår målvakt Sara Samurajen Svensson till Umeå för spel i Dalen. Nu har hon slängt hjälmen långt in i norrlandsskogen och istället klämt fram en liten dotter på tre och ett halvt kilo. Grattisgrattisgrattis.

Vi får vår nya lägenhet 1 november men det är inte tal om att flytta in då eftersom den sunkigaste lyan i stan behöver renoveras och kittas upp rejält. Men jag har redan börjat packa ihop mitt pick och pack. Jag älskar att flytta och packa. Det är lite som Tetris att lägga ner saker i lådor och få det att stämma och passa ihop. Skitkul. Jag kan även meddela att Original Magnus och jag har bråkat flera gånger om möblering, målning, nya golv och dylikt. Ivrigaste paret en la stada.

Ontihalsen och lite feber härjar i vårt lag och man kan tro att vi har hånglat med varandra allihopa. Det går runt, så att säga.

Sivan och Fejkmangan upplyste mig igår om att jag missat en av årets absolut bästa kommentarer. Det var under en match i Karlstad och jag härjade på plan just när det inträffade. Men den är så himla bra att jag ger er den in retrospective:

IBF Göteborg spelar match och nyförvärvet Sandra Svensson gör ett tillfälligt inhopp som forward just denna match. Hon kommer in till bänken efter ett byte och är frustrerad. Hon tycker inte att det funkar, behöver råd och tips och peppning.  Josefin, vår älskade lagkapten som ofta har något bra att säga, går fram till henne, lägger sina söta, brunbrända händer på hennes axlar och fyrar av:

- Sandra, du var ju bra för några år sedan. 

Jag antar att Josefin ville peppa, att Sandra skulle tänka tillbaka på allt bra hon kan göra på plan, hur jävla grym hon är när hon sätter fart. Men det kom ut lite, lite fel.

Både Josse och Sandra förtjänar en puss efter detta. Puss på er.

Yterligare en gång ska vi prova lyckan i Kallsta Open till helgen. Personligen har jag inte mycket till övers för Kallsta Open eftersom vi brukar vara rätt dåliga i denna värmländska turnering. Men i år ska det i alla fall bli spännande att testa laget i några riktiga tävlingsmatcher med fullgott motstånd.



Typ alla mina kompisar ska åka till New York i helgen, buhuu.
Malin P tycker synd om sig själv.
Vadådå? Du ska ju till Karlstad på fredag!
Lisa försöker trösta och höjer samtidigt Karlstad till skyskrapshöjd. Avdelning The next greatest city in the world?

Jag fick ett skott rakt på, jag menar verkligen rakt på, snoken under träningsmatchen i lördags. Jag är hemskt nöjd med att ha täckt skottet men lilla näsan var det synd om. Strax efter denna hemska huvudskada gjorde vi mål och när Josefin och jag skulle high five:a missar hon min hand och smashar mig i ansiktet istället. Jag är hemskt nöjd med att vi gjorde mål, men lilla ögat som blev petat i var det synd om. Som tur var så behöll både näsa och öga sina vackra former och jag behövde bara sminka över en röd ring efter ett av innebandybollens 26 hål när Jannice skulle fira sina 25 jordsnurr senare på kvällen.

I övrigt vann vi matchen med 9-0 och det vara aldrig något snack om saken. Det var klassskillnad helt enkelt. Men vi ska nog inte stirra oss till hybris på resultatet utan ta med oss att vi spelar anfallsglatt och hittar många fina kombos framåt.

Idag har jag börjat skolan igen, jag ska läsa Konst- och bildvetenskap för nöjes skull och när jag hinner mellan frilansuppdragen (som ju är sååå otroooligt många). Jag började med att skolka sista föreläsningen. Om det är något som jag är bra på, så är det att glida igenom utbildningar och kurser och med så liten ansträngning som möjligt plocka hem poängen. Jag har läst rätt mycket på universitetet men har nog hoppat över fler föreläsningar än vad jag har varit på. Första tentan kommer jag missa, det står redan klart. Jag kommer att vara på Öland och piska upp Färjestaden när de andra sitter och analyserar konstverk från Mesopotamien och det antika Grekland. Innebandyn framför allt! Hur som helst, lärarna utlovade många föreläsningar i mörker, tittandes på konstverk och bilder och arkitektur. Jippi!