Bryt ihop och kom igen

Jävligt sur förlust i lördags. 4-5 mot Olofström. Man får inte lov att tappa 3-0. Inte heller 4-1. Om jag hade suttit några centimeter till höger hade jag täckt skottet som gav segern. Men istället kände jag hur bollen retfullt kittlade min häl för att sedan sticka i mål.

Men alla kämpade och spelade bra. Det var positivt. Det var lite lätt irriterat innan samlingen eftersom det stod klart att vi enbart skulle vara tolv utespelare men vi slog bort irritationen och fokuserade på att göra en bra match. Det var också positivt.

The Mac

Det är klart att det kråvs en öisare för att Sverige ska gå till EM. När jag såg att Allbäck skulle spela från start kunde jag ta det kola hemma i soffan. När Mackan gjort sitt klev näste göteborgare fram och spikade till den gamla kistan.

I tisdags var första gången i höst som jag inte mådde dåligt efter att ha ansvarat för ett fyspass. Vid tidigare tillfällen har jag känt hatet från övriga i laget när jag delat ut grodhopp och armhävningar. I tisdags fick man häckla och hetsa varandra och det kanske gjorde att det var lättare att själv göra övningarna. Roligast var Alö som underhöll motståndarlaget med sina utrycksfulla upphopp. Hon måste ha en sprattelgubbe på väggen hemma i flickrummet - det var otroligt likt en sådan i alla fall.

Nu har jag tvättat, sorterat och vikt matchställen, ytterligare en gång. Kanske är det jag som är den där materialaren vi letar efter?

Hem och söv, ät röv

Två tecken på att positivitetskurvan vänder uppåt:

1. Matcherna flyttas till Torpahallen.

2. Jag backade in på en parkeringsplats igår. På Valhallas sjukt smala platser, mellan två feta Volvos, klämde jag in hyndan.

Things can only get better.


Det finns många saker som inte är optimala kring vårt lag just nu, vilket jag kan ha överseende med eftersom vår klubb är alldeles nyligen ihopsydd och behöver en tids konvalescens innan allt är okej. Mitt i regnet av klagomål på allt och alla och Valhalla tycker jag faktiskt att det fortfarande är kul att spela innebandy. Det är det roligaste som finns och tjejerna i laget är fortfarande hur goa som helst. Även om det ser kul ut när de halkar runt i innerstans med förbisedda hall.





en Alebonne talar igen

Ikväll möter vi Surte igen. Japp, det kan kännas som en never ending story det här med Surte, vi har trippelmöten i b-lagsserien i år (oh, please Lord, why?) och det blev ju trippel i a-laget mot Surte också. Så ikväll kommer Alebönderna åter till Valhalla för lite avslappnat b-lagsspel.

Nåja, om det är någon i göteborgsinnebandyn som kan kalla sig alebonne så är det väl jag själv. När jag var en liten flicka och spelade i Ale IBF med min purpufärgade Unihoc Kevlar sjöng vi ibland följande klassiska hejarramsa på matcher och cuper: "Ale slår bönderna, slår bönderna, slår bönderna" osv. Med ganska låg självinsikt sjöng vi eftersom det var vi själva som kom från gödselluktarland och knappast kickersbrudarna i Robertshöjd eller Frölunda. Som oftast förlorade vi matcherna dessutom. Sista året jag spelade i Ale kom vi dock före Pixbo i tabellen, det är min skönaste skalp. (Vi kom näst sist, nota bene.)

 

Yes box

Halmstad - Göteborg 5-9

Tre välbehövliga poäng inkasserades i Halmstad idag. Årets mål fick vi se när Kiilsgaard på backhand lobb/skruvade bollen mot bortre stolpen därifrån den med ett vackert kling dundrade in i mål.  Målet föranleddes av ett tjusigt diagonalspel (se fig. 1) som jag måste få säga att jag är stolt över även om jag var med i det själv och inte på något sätt vill framhäva min egen insats. Tack Mika och Virre. Gåshud.

Det var som vanligt onödigt svajigt i vårt läger men det jag tar med mig från matchen är hur vi skärper till oss och dels gör ett bra försvarsspel och dels gör mål när vi behöver det.



305354-16

Genrellt sett är det förtroendeingivande att kunna undvika att svara på en journalists frågor

Tjärnquists uttalande på innebandymagazinet.se angående de vilt debatterade straffen till dumskallarna som spelade i Båstad trots att de inte fick kändes mycket vattnigt. (Ja, just det, dumskallar. Vid samtliga tillfällen som jag har spelat Båstad Open har det funnits nån i nåt lag som har varit i stan för att supa men inte spela eftersom hon inte var spelklar. Och då snackar vi division ett. Tänk att vi har bättre koll än elitklubbarna.)

"Generellt sett är det viktigt att den samlade innebandyrörelsen uppfattar reglerna och straffen som vettiga och rimliga. Om inte så är fallet behöver vi titta över delarna och förändra. Annars urholkas vårt förtroende."

Vad betyder det egentligen? Generellt? Vad säger det om just de här fallen? Ingenting. Han talar som en slipad politiker.

Kul också att Per Jansson vaknat till liv. När jag snackade med honom om tv-avtalet musslade han igen och hänvisade till att han inte har med innebandy att göra längre. Men det har han tydligen nu, när det inte är han som kritiseras utan får ge kritik.

Hehe, ja se gubbar. Di blir en aldri klok på.

Jonas: Jag älskar dig fortfarande.

305354-15



Jag blev så glad igår när det visade sig att Frida Freitag liksom jag var lite smått förtjust i Jonas Thern när det begav sig. I vanliga fall brukar jag mötas av oförståelse när jag berättar att jag har nummer nio därför att Jonas var min idol. Hans fotbollskarriär peakade ungefär samtidigt som jag började spela innebandy och skulle välja nummer.

På tal om nummer så hände en sjuk grej på Josefin och Peters fest i fredags. Josses lille bror hade minnen av mig från när Josse och jag var juniorer och hon spelade i Partille och jag i Älvstranden. Lillbrorsan mindes att jag hade nummer 99 och satt mö i utvisningsbåset. Sjukt var att han minns detta som utspelades sig 1996-97-98, innan vi fick nytt matchställ och jag kunde återfå en enkel nia och sjukt är att jag fortfarande får dras med det där ryktet om att sitta i utvisningsbåset och vara arg. På hela min seniortid (sju år) har jag aldrig varit så mycket utvisad som i år, i år har jag fyra minuter på kontot. Robertshöjdarna var alltså tveksamma till att jag skulle få komma till deras lag för några år sedan enbart på grund av hur de förutfattade meningarna var under juniortiden. Kan inte jag få bli ihågkommen för att jag kallar min lagkamrater för snuttegurkor (Frida) eller gör snygga mål (nu tänker jag på ett stenhårt skott i krysset från nästan ingen vinkel alls borta mot Partille för tre år sedan)?

Nåväl, jag är tokladdad inför träningen ikväll. Matchen mot Halmstad i helgen är viktig och jag känner ett ansvar att visa detta på träningen ikväll. Tagga tuggtråd till lunch. 

Gammal hund sitter

Vi var bara tio på träningen igår men jag fick faktiskt ut något av kvällen ändå. Vi testade lite nygamla saker och det var nästan bättre att vara få så att los coches kunde ge mycket personlig vägledning. Jag kände mig mest förvirrad förstår du.

De nya sakerna ska chocka motståndarna under b-lagsmatchen på måndag. Då är det dags för årets derby. IBK Göteborg mot IBF Göteborg. Det hela utspelar sig i sköna Torpahallen och Håkansson har varit nervös i två veckor. (Han har tränat motståndarna i typ 20 år plus att frugan spelar där.)

Tänk att det är så kul med fjantebandy att jag ser fram emot en b-lagsmatch. Tsk.

Istället för en hård a-lagsmatch i helgen väntar hård 50-årsfest. Josse och PJ firar att de fyllt 25 båda två och det vankas både mat och dans. Sweeeet. Att dansa hela natten i 9-centimetersklackar utgör en viss risk för fothälsan och jag har redan packat ner ett par skor men lägre klack bredvid kameran och rester-från-bröllop-cidern.

 I morse när jag power waljkade i Kålltorp mötte jag Klara Zimmergren från Roll on. Hon hade en bångstyrig hund som ville hälsa på Roy men det ville inte hon. Det var i alla fall en av de häftigaste kändisupplevelserna jag haft i Kålltorp. Mustafa Mohamed och Alexandra Zassi släng er i väggen - jag älskar Roll on.

Däng-diddeli-däng

IBF - Södra Dal 2-5

Jag är inte helt men något övertygad om att Södra Dal vinner vår serie i år. De har några stjärnor i anfallet men även resten av laget är jämnt och bra på det mesta. Ooo, Linda kom tillbaka till oss...

För vår del tar jag med mig att vi lyckades hålla kvar bollen inom laget även på motståndarnas planhalva. Synd att vi inte kan göra mål bara.

Det är mycket snack om att lägga ner bloggen just nu hos flera bloggers. Jag känner inte för att lägga ner men jag vill inte vara med i bloggkriget. Jag tycker det är olyckligt att jag blev citerad på innebandymagazinet eftersom det jag skrev om Surte-matchen var ett personligt försvar. Det handlade om att jag blir ledsen av att ständigt höra att jag är arg och spelar fult - inte att Surte spelar extra illa. Det råkade vara Surte vi mötte just då bara. (Det glömdes snabbt att jag i tidigare inlägg dels trott att Surte hamnar högt i tabellen och dels hyllat en av deras spelares skott.) Som jag skrev hos Sara så började jag blogga för att det är kul och för att underhålla brudarna i laget, typ Josse och lilla Evelina. Namnet snurrfinten är ju enbart en passning till Tina och Josse till exempel. Jag väntar med spänning på vem av de två som först öppnar bloggen tittfinten.

Så, då var det sagt. Jag hejar inte speciellt hårt på Förlunda Indians men bara älska aldrig hata passar bra en grå dag som denna.

Nu ska jag tvätta matchstället så vi har nåt snyggt att ha på oss ikväll på b-lagsmatchen.

Det var la gött

IBF Göteborg - Surte IS 4-1

Det var la gött att äntligen matchen är slut. Vi hade minimalt bollinnehav men visade en stor styrka i försvaret där Surte inte skapade så vidare värst mycket. Jag hörde att det gnälldes på att vi spelar fult. Speciellt jag och Virre. Fan vad trött jag är på sånt snack. Fult spel är efterslängar, cross checkingar, att "råka" springa på motståndare på väg till och från bänken och att springa runt och lipa över knuffar i anfallszon. Det har inte jag sysslat med sedan juniortiden i alla fall men samtliga uppräknade saker pysslade Surte med idag. Att spela lite tufft i eget slott är tillåtet och det ett innebandyförsvar går ut på. Vilket lag låter vassa skyttar stå och ladda i lugn och ro? Det är ingen jävla basket vi spelar.

Nåväl, ett nytt svansben tack.

Mysigast var det stora kliv i tabellen vi gjorde ikväll. Från nedflyttning till tredje plats. Det är rätt tajt mellan första och åttonde plats just nu.




Vem vill va Håkan Mild?

Idag är det då dags för det där färdigspelandet av Surte-matchen. Diverse skämt om inträde och sånt cirkulerar och jag skarttar och slår mig på knäna. 40 spänn kostar det att gå in idag men om man har kvar biljetten från förra gången kan man gå in gratis.

Jag hyser ett starkt ogillande till vardagsmatcher. Vi är oftast beskonade från det, förutom b-laget, och idag för man köpa läget men annars är det bara skit. Det blir så fucked up med laddningen när man inte kan tänka på matchen hela dagen utan måste pyssla med annat.

Detta är kul. 

Svanskotefraktur sätter stopp för inventering och b-lagsmatch

Warberg - IBF Göteborg 4-7

Bottenmötet slutade med vinst till oss. Äntligen. Härligt att målskyttet lossnade för Hellström och att Jannice kom igång också. Viss uppkittning i försvaret från alla krävs dock.

Idag har jag sanslöst ont i röv-regionen efter att ha halkat på ett motståndarblad och landat rakt  på svanskotan. Jag trodde jag skulle skita på mig när jag linkade ut mot bänken, hela området blev liksom avdomnat. Nu kan jag inte sitta eller ligga och vid minsta rörelse i fel riktining hugger det till som fan i den gamla svansen.

Just nu är mina lagkamrater och alla andra i IBF och IBK på ÖB och inventerar. Det är ingen personlig förlust att missa detta jobb men det känns dumt eftersom jag lyckats missa alla andra gånger under tre års tid.

Och om jag ska till Ullevi får jag ta med en kudde. Får se om det blir nån fotboll för mig idag. 

Flaskeufori

TYVÄRR såg jag på Idol igår och fvick genomlida slaktningen av Nothing else matters. Det gjorde mig sugen på riktiga Metallica och morgonens låt, som är lagom peppande innan match, blir därför

Enter Sandman - Metallica


Vi ska få vattenflaskor idag. Såna där käcka med påfyllningsmöjlighet från sidan. De har jag väntat på sedan jag såg ett program om den genialiska unga uppfinnarinnan för några år sedan. Jippi! Nu slipper vi släpa med tomma groggvirkeflaskor till matcherna. Nämnde jag att det är division ett vi spelar i? Näst högsta serien och det dröjer till slutet av oktober innan Reichen kan slänga åt oss några flaskor. Det är värre än att vara flicklagsspelare i Ale IBF 1994.

Nu ska jag till Frida Freitag, Valhallas kontringsfarligaste back, och äta pasta och snacka skit om alla som inte är där.


Asspass

Vi har haft en veckas träningar som har varit otroligt mycket bättre än tidigare under säsongen. Plötsligt var det som om alla ville vara där. Ett ventilerande spelarmöte i måndags är orsaken. Imorgon: Warberg.

Jag är Öisare men ska faktiskt till Ullevi på söndag och se när Blåvitt spelar hem guldet till rätt sida landet. Elfsborg förra året var helt okej, det är ju ändå fortfarande inom sköna Västergötland, men att guldet hamnar i Göteborg känns ändå allra bäst. Så löjlig är jag inte att jag hellre vill att ett stockholmsgäng vinner än IFK. Det är utsålt nu och när det är 40 000 pers på Ullevi spelar det ingen roll vilket arrangemanget är - bara folksamlingen och stämningen är värd att betala för. 

När jag kollade igenom en gammal diktbok från förr hittade jag ett fint poetiskt verk som jag skrev på högstadiet om min bästa vän Emmas och mitt samarbete på innebandyplan. Jag var center och hon min forwardskollega med ett rungande dragskott:


Om idrott...

Jag såg att du förstod,
jag såg att du hade mod.
Jag tog en chans,
när jag såg att du fanns.

Jag hörde publikens vrål,
när du gjorde mål.
Min känsla är vass,
ännu en gång har jag gett en målgivande pass.

Baby I can't help it you keep me drowning in your love

Vi skulle fått våra nya IBF Göteborg-overaller i lördags. Men det hade blivit fel och vi fick tjugo tält istället. Jag visste inte att Adidas hade tält i sitt sortiment. Och jag visste inte att storlek small motsvarade 40. Hittills har det alltid varit large för mig. You live you learn.



Hjälp, jag drunknar! Vilken otroligt bra video. Jag älskar i sticket när han sjunger "pull me under" och visar med två fingrar hur man dras ner under vatten av kärlek - PRECIS SÅ ÄR DET. (2.38 in i videon.)


Tillsammans med min allra första pojkvän någonsin hade jag Backstreet boys All I have to give som "vår låt". Nånstans där så blev jag den jag e nu. Jag är mycket glad för att ha bytt upp mig till att ha en, två Winnerbäckare med mr Åsa Wall.



Det finns, (det finns) om du orkar sträcka ut

IBF Mesproppeborg - Ingelstad 3-7

7-3 är nog de största förlustsiffrorna jag har åkt på under mina sju år i division ett. När jag åkte ur elitserien med Östra för fyra år sedan blev det nog några fler mål i baken några matcher men annars har jag blivit beskonad från sådan förnedring som vi gemonled idag.För övrigt har det tokat till sig med taballen på innebandy.se. Vi ligger under strecket. (Shit, det har jag aldrig gjort förut.)

Vi har allvarliga problem med laddningen inför matchen. Det är lojt och få tar ansvar för att peppa varandra. Därtill blir vi lamslagna när det börjar se illa ut. Vi börjar stå still med bollen, passar för sent och skyller på att de andra inte visar sig eller hörs. Men framförallt har vi problem med målgörandet. Både mot Färjestaden och idag mot Ingelstad fanns chanser men det vill sig inte. Tänk MÅL i avslutsläget - inte SKOTT.

Ingelstad spelade fint, speciellt i anfallet. Vi tog över i tredje perioden och hade bud på fler mål än tre, men som sagt, skärpan saknades.

En som visade hur man tänker mål var Carro Björkner när hon bjöd på tre aptjusiga skottmål och Surte spelade ut WIC alldeles nyss. Mangan och jag kan tydligen inte få nog av innebandy och passade på att besöka Ale gymnasium när vi ändå huserar i Älvängen. Surte var på topp men WIC var särdeles bleka. De spelade bra men saknade viljan att ta sig fram i det svarta försvaret.

Som oss idag. Vi möter Warberg i nästa match. Det kan bli spännande...

 

Onsdag

Nu sitter jag i min moders hus och fryser som en barfotad ungmö igen. Jag måste dessutom ha altandörren öppen för att katten och hunden tycker att det är så trevligt att kunna ligga och sola sig i gräset. Och jag tycker att det är så trevligt att de kommer in och viftar på svansen/jamar och tittar uppfordrande ibland.

Imorgon har vi träning i Torpahallen. Det gillar jag eftersom jag bor i just Torpa. Jag kan i princip sträcka ut armen genom köksfönstret och ta på hallen. Om jag hade haft en ovanligt lång arm med fler leder än en. Golvet i Torpa är i alla fall underbart. Inga nyckfylla studsningar, ingen risk för halka och finfina hockeyskott (som jag ändå aldrig har tid att skjuta på match).

Efter en helgs uppehåll är det match igen i helgen. Ingelstad står på tur. De har varit ojämna i inledningen av serien och jag vet inte riktigt vad jag ska vänta mig men jag gillar Ingelstad eftersom de ofta är hemskans trevliga och sportsliga.

Det finns en Joakim Bäckström i RIK. Jag visste inte att han sadlat om och blivit handbollsspelare på gamla dar. Höhö.

Shit, nu börjar Simpsons.

The human torch was denied a bank loan

I lördags fick jag höra en relativt oberoende åsikt om sändningarna i tv4 sport. En klasskamrat från gymnasiet, som lirar lite innebandy en gång i veckan med firman, tyckte att sändningarna är bra och ett rejält lyft för innebandyn. Och han gillade kortsidevinkeln. Det hade givit honom en ny blick för spelet.

Fan, exakt det jag inte villa höra...

På lördag kommer en av de roligaste filmerna som gjorts med världens roligaste man Will Ferrell. Anchorman. Herrejösses, jag har sett den så många gånger och bloggat om det vid flera tillfällen och ändå går det inte att tröttna på den. Som Afternoon delight. 

I WOULD LIKE TO EXTEND TO YOU AN INVITATION TO THE PANTS PARTY.

2 minuter för lång klubba

Idag snubblade vi över freebandy i Nordstan. North City Battle, den försat turneringen i freebandy. (Varför måste allt heta på english numera?) Jag erkänner att det såg jäkligt kolt ut. Jag har tidigare varit tveksam till zorro-finten under en vanlig innebandymatch men som freebandy var det skitkul att se. Unga grabbs and girls som var grymma på volleynedtagningar och så givetvis zorro. Jag tål inte det fjantiga namnet bara. Fribandy. Jaoza.

Just nu har jag tre internetfönster uppe på mammas dator. Den kokar snart. Nån borde kolla oljan i det här modemet.

Pixbo hade en Norrlands-turné i helgen och det verkar som att Camilla Silva börjar göra succé. Årets nykomling. I promise.

Dagens låt:

Elvis - Burning Love

Åker man mammas bil får man lyssna på mammas musik. Och det är helt okej.

Nu ska jag kapa klubban. Longstick nomore.

Save the cheerleader, save the world

Det var spridda skurar på träningen igår eftersom jag körde med min nya klubba som är en decimeter för lång. Förr om åren hade jag plockat fram stora kökskniven för att kapa klubban men numera, när jag bor med Magnus fina kockknivar, är det uteslutet. Tur att Mangan kan fixa en riktig såg också.

När den nya klubban och även de nya skorna skulle väljas ut  under föreningskvällen på Reichen it went down a little something like this:

Jag äntrar lokalen med ängslan i blick och ett krampaktigt grepp om min mans arm. Hur ska jag kunna välja klubba själv? Det finns tusentals klubbor att välja mellan och jag går fram till hyllan där de andra i laget står. Man har ju hört att man ska ha hög flex och mjukt blad. Skojar nervöst med de andra om mina stenhårda skott. Jag tar ner en klubba från hyllan, bänder lite på den och skrapar den mot golvet i nån slags låtsasfint. Håller den tafatt i handen. Mhmm. Jaha. Jaså, Hellström ska ha den här. Då tar jag den med.

Skor. Det måste vara Adidas ja, och det finns bara två modeller att välja mellan ju. Stabil, nä de är för breda för mina fötter. Det får bli den andra då. Gud, så vit den är. Jag kommer se ut som en Chalmers-nörd innan de blivit lite smutsiga.
- Ska du inte prova dem?
- Prova? Ska det vara nödvändigt? Nä, 36 passar.
Så får det bli. När jag vågat fånga Agas uppmärksamhet och meddelat mina val rusar jag ut ur butiken och kan äntligen dra efter andan. Det gick bra. Nu får vi bara se hur kvallin blir. Jag är en sån som alltid låtit klubbans egenskaper styra min spelstil istället för att hitta en klubba som passar mig. Det ska bli spännande att se vad en vit X3M kan göra med mig.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0