Di bakar präktigt vettebrö i Amerika

Jag var längst i svarta femman idag. Det var helt otroligt, jag kände mig som en romersk härförare, utan tvekan redo att erövra världen. Jag hade ansvar för allt som hände ovanför knähöjd. Härligt.

polar bear

Jag har börjat ladda som satan inför helgens match. We're gonna try to shoot some hawk, skulle man kunna säga. Men inledningen av serien har visat att Stanstad är mer än poängdrottningen. Det har jag skrivit förr. Ett kompakt försvar kan leda långt.

Eftersom min blonda darling Josefin Charleson ska åka till London och headbanga sitt huvud löst så har jag jag fått en annan veteran på vänsterkanten. The Ice Bear from Mölndal. Det kommer bli grymt. Grymt bra för oss och grymt svårt för motståndarna. Left side strong side.

Svennis ska ha inflyttningfest efter matchen. Nu skriver jag det här och alla får reda på det, trots att alla tydligen inte var bjudna:

- Klockan sju är det för de som är välkomna!

***

Igår när jag skulle sova räknade jag minsann inga får. Jag gick metodiskt igenom hur jag ska dekorera våra nya rum. Den tavlan där, den lampan på den byrån med den tavlan, den vasen tillsammans med den vasen på det fönsterbrädet 15 centimeter från kanten. Extermt jobbigt.

På tal om tvångstankar så kör jag ofta tävlingar mot mig själv. Jag har skrivit om platespottnig, i våras var jag tvungen att kunna den geografiska placeringen av samtliga delstater i USA och nu håller jag på med de 44 amerikanska presidenterna, i ordning, from Washington to Obama. 

***

Det bästa med att ha en blogg är att jag får svamla och fladdra ut hur mö som helst utan att någon avbryter. Du behöver verkligen inte läsa allt.

***

Nu ska jag gå och lägga mig och inte kunna sova för att jag ska göra ett mentalt schema över allt som ska göras imorgon. Första timmen är spikad: 7.30 till 8.30: morgonpromenad med The Polar Bear. Att behöva gåt ut med hunden är lite av en never ending story. En jobbig sådan.

[introt till Killing in the name of]

Jag slipar och målar mest hela dagarna nu för tiden. Vår nya lägenhet var ett riktigt sunkställe men nu börjar det lukta lite fräschare av målarfärg. När jag började slipa tapetskarvar igår hade jag inget mun- eller ögonskydd. Efter några minuter såg jag ut som om jag varit med om 11 september. Men jag orkade inte åka och köpa skydd så jag gjorde ett hemmabygge av sjalar och såg ut som jag var en av de som orsakade 11 september:



Idag köpte jag ett munskydd så imorgon ska jag nog inte hosta damm och snyta ut cement.

***

Jag tyckte ju att Obama var den bättre av presidentkandidaterna men i efterhand hoppas jag att någon driven journalist orkar granska mediernas bevakning av Obama och McCain. Jag har en känsla av att Obama favoriserades friskt av media i Sverige.

***

Så till lite innebandy.

IBF Göteborg hade ikväll träning i Torpahallen och Snurrfintens expertkommentator Väggen säger att det kändes bra. Spelarna var glada och relativt koncentrerade. Laget möter London Stansted på lördag och känner sig redo inför den tuffa uppgiften. Mer info imorgon efter den sena träningen i Svingelns sporthall.

Roligast under onsdagkvällen var när Sandra och Sandra inte hade låst toalettdörren efter sig (de var därinne tillsammans, ja) och en välkänd spelare i herrlaget fick sig en oväntad syn när han skulle slå en drill. Någon var på väg att resa sig från toalettstolen och den andra "stod och pillade". På vad är oklart.

- Ihhh!
- Woah!

***

Två bästa låtarna som kommer efter varandra på min portabla musikspelare just nu:

Kid Rock - All summer long
RATM- Killing in the name of


(Jag har skrivit in artistnamnet i titelraden, därför ligger All summer long där den ligger.)


Mr Change goes to Washington

Referenser till rubriken här och här.

Idag gäller det Amerika. Vote for change, please.

***

Som Mika skrev så var det lite hönsartat på vår träning igår. Det värsta är att jag fortfarande har en nyckel till alla dörrar i Torpahallen, men när den ligger hemma och inte i klubbfodralet så gör den ingen nytta. Och en annan värsta sak är att vi inte är så negativa och håglösa som vi säger att vi är på våra möten. Men vi vill gärna måla fan på väggen och hitta fel. Det var många som var positiva igår - tills det att vi började säga att vi inte var det. Fel tänk, flickor!

***

Bäst igår måste ändå ha varit när Fejkmangan uppmanande oss till att vara lite mer effektiva och uppmärksamma under uppspelsövningen och sedan var det han själv, gång på gång, som inte var på plats när han skulle fylla ut som topp i blå femman. Sopa rent framför egen dörr?

***

 Och så säger vi grattisgrattisgrattis till herr och fru Sundell som har fått en liten suddis. En pingla som tydligen ska få samma namn som Nina tänkt för sin eventuella dotter. Men det ska ju min dotter heta, skrek hon över hela omklädningsrummet och vaknade upp från sin "jag är trött efter jobbet"-koma. Skamlöst, Sudden. Men först till kvarn gäller. 

***

Jag älskar ordstäv och talesätt. Sent ska syndarn vakna är min favorit men har inte hittat något tillfälle att säga det.

pepparkakeland

Pepparkakskull är en bra lek att underhålla sig med om bollarna är i inlåsta hos en ingenstans att bli funnen-vaktmästare. Ha koll på reglerna bara - annars kan det bli bara diskussioner och ingen lek.

Innan leken kan börja parar allihopa ihop sig två och två och ställer sig i en vid cirkel. Ett av dessa par delar på sig. Av dessa två blir en tagare och en jagad. Uppgiften för tagaren är givetvis att lyckas ta den som är jagad, medan den jagade ska försöka fly. Genom att kroka tag i en person kan den jagade sno denne från dennes forne partner och då blir istället denne jagad. Om den jagade blir tagen byts rollerna helt enkelt om och den jagade blir istället tagare. På det här sättet fortsätter leken tills deltagarna har blivit lagom trötta eller kanske uppvärmda för nästa lek.









premium bananas



Jag brukar inte skriva på mina flyttlådor vad det är i dem, jag är ganska hej och hå när det gäller att ha ordning. Men min man har ett starkt kontrollbehov, så jag gör det för att hans stressnivå inte ska skena.


Den första november 2000 flyttade jag hemifrån. Då hade jag fått en tvåa på Slättadammsgatan vid Bjurslättstorg, Hisingen. Idag fick jag nycklarna till min sjätte lägenhet och den stora metamorfosen av Uddeholmsgatan 13d har börjat. Jag började ju packa ner allt som jag kunde tänka mig att vi inte behövde redan för två månader sedan och vi har levt i en enda stor bananlåda, typ. Givetvis har jag varit och rivit och rotat i nästan samtliga av dessa lådor eftersom det visade sig att jag visst behövde den där klänningen eller brödrosten eller Skatteverketpärmen. Nu finns risken att jag blir så ivrig att jag flyttar över en massa saker till nya lägenheten så att man får springa häremellan när man plötsligt saknar något. Tygla dig, kvinna!

Nåväl, jag har inte lust att vara på en enda träning i november, jag vill bara pilla i nya lägenheten så att allt är klart när vi flyttar för gott. Men jag ska vinka till er, tjejer. Jag befinner mig ju trots allt på en armlängds avstånd.

***

Mina klubbor och mina innebandydojor har legat i bilen sedan i torsdags. Hoppas de inte har fått kallbrand utan går att använda ikväll då det äntligen ska spelas ordentlig innebandy i Torpahallen igen.
(Jag är medveten om att jag precis sa emot mig själv - jag ska inte komma på en träning i november men ändå vara med ikväll - det går inte ihop.)

translate.google.com

ctrl + C   
ctrl + V

It was not easy to have a fruitful workout yesterday and I think we did quite right to squander the evening in småmålsspel. Some dotted in the small goal time after time from mid-plane (moi) and had better self-esteem. Some could only bring pole, remained unchallenged, from a few centimeters (no board not forgotten). On Monday, I will be back on track in all cases. That I already know.


HAHAHA

Svengelska är roligt.


I morse varslade jag mina hjärnceller och från och med ikväll har de fått gå från sina arbeten. Ska inte tänka mer på hela helgen. =  No more blog.

Kom ihåg Ghostbusters.

who ya gonna call?

ghostbusters

Ingen floorball i helgen vilket ger abstinens. Och det är ju bra - det betyder att jag inte ska lägga stickan on the hyll. Kanske kan man klämma in lite Surte - Färjestaden på söndag. Det är bara det att jag får så dåligt samvete när jag är i Ale utan att hälsa på mami.

Det var inte lätt att ha en givande träning igår och jag tror vi gjorde helt rätt i att slösa bort kvällen på småmålsspel. Vissa prickade in den lilla målburen gång efter annan från halva plan (moí) och fick bättre självförtroende. Vissa kunde bara sätta stolpen, ohotad, från några centimeter (ingen nämnd ingen glömd). På måndag kommer jag vara back on track i alla fall. Det känner jag redan.

Jag har fixat en julklapp idag till min allra käraste syster. Det ger mig alltid miniångest när jag ska köpa något till min syster som är ganska high maintenance när det gäller klappar och paket. Därför är det bäst att börja i tid, annars blir julaftna inge rolig hos Kristianssons...

Avslutningsvis vill jag ge ett hedersomnänande till tre fenomen här i världen: Treo (huvudet bankar idag), låglaktosprodukter (men magen är i form) och Bill Murray. Håcken roli gubbajävel de ä. Wes Anderson-filmerna The Darjeeling Limited och Life Aquatic  kan jag se hur många gånger som helst tror jag. Och så såg jag om Ghostbusters för första gången sedan 90-talet häromdagen och upptäckte en massa lustiga saker som Bill Murray har för sig som jag inte uppfattade när jag var en liten tanig flicka och såg filmen och var rädd för att öppna kylskåpet.



Ha en jättebra Allahelgonahelg.

Go Obama.

Fridens.

tittut

Jag vände ryggen till i några sekunder under morgonpromenaden - då hittar Roy alltid på nåt skönt:



En sjö i skogen en kall höstmorgon is the shit. När jag satt där och funderade över hur jag ska säga till Håkansson att jag ska lägga klubban på hyllan så kom and your head feels twice the size på radion och då tänkte jag på Nina och Mika och insåg att det inte går att lämna alla dårar i laget. Det är de som ger krydda i vardagen. Så jag kommer väl på träningen imorgon dårå.

OBS! Jag gillar att överdriva och vara dramatiskt, jag har aldrig funderat över att sluta, jag är bara inne i en nedåtgående positivitetskurva just nu. Den kommer säkert vända uppåt nästa gång jag hör det sköna ljudet av innebandybollar som hälls ut ur bollpåsen mot en blå gummimatta medan stekoset från det nya cafét i Svingeln pyrar in sig i våra svarta IBF-tishor.

gräva ner sig

I lördags tog jag min lilla spade och grävde en grop som jag kröp ner i och här har jag suttit och kurat sedan dess. I förmiddags kikade jag försiktigt upp när jag var ute och sprang åttan (sjukt, jag vet) men jag fick hemskt ont i knät så jag kröp ner igen. Jag har haft ont sedan matchen, vänster knä denna gång, för den som för journal över mina krämpor.

Vi tränade på avslut igår. Det var välbehövligt, tack Sivan och Fejk. Jag är inte speciellt dålig när vi har skottövningar, jag sätter faktiskt ganska många av mina skott, rappade till och med in två bollar på back hand igår. Kors in da roof. Så varför kan jag inte göra det på match nu för tiden? Egentligen tänker jag inte speciellt mycket på min måltorka eftersom jag vet att det inte är min roll i laget att ösa in bollar. Men det är klart man undrar när jag vet att jag kan.

***

Jag vill vara den första som påpekar hur ruskigt fel ute jag var när jag gissade serien strax innan det drog igång. Villigt och snabbt käkar jag upp mitt eget inlägg. Mumsmumsmums. Kanske får jag skylla på att jag inte visste så mycket om Stanstad förutom att Superhöken och Filipanics spelar där? Inte ens hela fjärde omgången är spelad och det är många matcher kvar men ändå - shit vad spännande det är. Visst skiljer det tolv poäng mellan ettan och jumbon just nu men lagen är så jämna att det kan ändras på bara några matcher (även om jag fortfarande inte tror att Ljungby kommer klara sig).

Ingen dystopi, trots förlust

Jag sa ju att Stanstad skulle knäppa Olof S på näsan. Och vi möter Stanstad i nästa match. Ack och ve.

Som så många andra redan skrivit var det en uddlös match mellan Göteborg och Södradal i lördags. Ingen glöd och tunga ben. Nä, det var inte roligt.

Mer än så kan jag inte skriva om matchen eftersom den helt puttades ut ur mitt minne av det som hände under hemresan. The Quest for the Lost Car. Laget drabbades av någon slags masshysteri på Freeport, Kungsbacka vid 22.30-tiden. Inget kunde stoppa oss. En storm hade dragit in över västkusten men vi rusade tveklöst ut ur bussen ändå, trotsade regn, isande vind, tunga stenar och vassa skyltar. Till slut hade vi återtagit Dosans bil från den elaka parkeringen. Det var en laganda utan dess like och ett av mina bästa innebandyminnen. MJ var så nöjd att hon startade en grupp på Facebook.

Lördagens lärdom: Parkera aldrig på Freeport!
Lördagens minne: Jag får en bild likt denna när jag tänker tillbaka på Sivan och Sandras skyltarbete.
Lördagens mardröm: Måltorka.
Lördagens ord: Dystopi

 

Omgång fyra

Den mest intressanta matchen i helgens omgång av söderettan är för mig Stanstad - Olofström. Jag tror att det totalt respektlösa Stanstad kan ge Olof S en knäpp på näsan. Fast tippa 1, X eller 2 vågar jag inte.

Det hade varit kul om Ingelstad fick ta lite poäng, det är ett lag som alltid varit sportsliga och trevliga. Plus att de startat en ny klubb med bara damverksamhet. Me like. 

Som vanligt har jag svårt att se hur Ljungby ska kunna rubba motståndet. Möjligtvis börjar alla andra lag underskatta dem medan de blir bättre och bättre och till slut kommer de säkert vinna över oss, bara för att jag skriver så här tråkigt om dem.

Vi möter Södradal och det är alltid jobbigt. Jag har gjort en ytterst medioker träningsvecka men de tre sista bytena på träningen igår var i alla fall godkända. Tre minuter av sex timmar. Ska skärpa till mig nu. En gång i tiden var Södradal den bittra antagonisten till RBK Göteborg och vi var så laddade inför matcherna att det sprutade dextrosol ur öronen på oss. I år är varken vi eller Södradal något storlag med superhöga målsättningar (eller vad vet jag om skåningarnas målsättning, nada) men det är ändå lite, lite extra pirrigt att åka ner till Lundatrakten och härja.

***
Lars Lagerbäck, ni har haft tre Larssons med i landslagstruppen i år - finns det några mönster att utläsa av detta faktum?
- Jo, men Larsson är ett hederligt svenskt efternamn som man kan lita på.
Kommer Wernbloom få fler chanser i VM-kvalet, hans efternamn börjar trots allt på dubbelve?
- Jag vill inte spekulera i hur truppen kommer se ut under nästa års VM-kvalmatcher, men det är klart att hans efternamn gör att han ligger bra till. Dubbelve är trots allt dubbelt så mycket som enkelve.

***

Jag kan inte släppa U19-artikeln.


Intresseklubben antecknar

IBF Göteborgs trupp mot Södradal på lördag är nu uttagen och noterbart är att den innehåller två som heter Persson, två som heter Johansson och två Olssons. Det finns dock inget släktskap mellan någon av dessa. I vanliga fall finns två Hellströms i truppen, i helgen tvingas dock den ena utgå på grund av jobb, och här finns faktiskt ett släktskap. Systrar. Notera gärna detta.

Jag kommer aldrig kunna släppa U19-artikeln. It's gonna make me laugh inside at many occasions in the future. De bästa skratten är de som man orsakar själv.

Bara ett W bakom snurrfinten

Jag är lite sent ute med det här (artikeln publicerades 17/10), det beror på att jag inte är inne på innebandymagazinet.se så ofta.

Uschäkta? Är det här det mest intressanta med U19-truppen? Att fyra har efternamn som börjar på W? Det förvånar mig att man inte skrivit en artikel om att det bara är tre nu när Amanda Wall hoppat av. (Min mormors mor hette för övrigt Amanda Wall.) Eller varför gör de inte en grej av att det bara är två truppen som heter Johansson - Sveriges vanligaste efternamn. Det borde ha varit fler...

Det där är en så dålig vinkel att jag får ont i ryggen.

Jag led av road rage förut när jag låg bakom ett möseverk som körde i 50 på påfarten till motorvägen.
- Köööööööör! skrek jag bakom ratten. Faaaaaaaaan.

Sedan led jag av Willys-rage när jag var i Gamlestan och handlade. Det är inte ovanligt att folk handlar tills de storknar på Willys och att man ser vagnar som bågnar under tyngden från mjölkpaket och påsar fulla med lök och morötter. Jag hamnade bakom en sådan vagn i kassan och det var okej, jag köpte läget så att säga. Fram tills att kvinnan som ansvarade för vagnen skulle börja plocka upp och jag märker att hon inte alls har tänkt att skynda på eller vara effektiv. Hon står och ropar till en släkting (el. dyl.) i en annan kö och viftar med några limpor som hon sedan helt sonika lägger ifrån sig bland godiset bredvid kassan. Allt medan bandet blir tomt på varor. TOMT. Kassörskan sitter och väntar. VÄNTAR. Vagnen var inte ens halvtömd.
- Packa upp dina jävla grejeeeeeeeeeeeeer! skrek jag inombords. Streckkoden åt rätt hååååååååååll.
Till detta stod det en man jättenära bakom mig med hemsk andedräkt.

Nu lider jag av journalistikrage.
- Varför är det intressant vilken bokstav efternamnen börjar på? VA? Har det med idrottsutövandet att göra på något sätt?

Nä, gå in på Ladies Edition istället. Där försöker de i alla fall ta tjejer på allvar.

i can't hold this is in

Åter ett inlägg med 15-årsgräns.

Jag skulle egentligen inte skriva om följande händelser eftersom det har blivit många sexuella referenser i bloggen den senaste tiden, men ju mer jag tänker på det desto mer lockande blir det. Jag vill dessutom att typ Mika, som missade träningen i måndags, inte ska gå ovetandes om detta:

Det hela börjar med att en av våra tränare under taktiksamlingen i måndags säger att vi borde ha satt på dem tidigare. Han syftade om att vi kanske kunde ha spelat på tre kedjor under matchen mot Färjestaden men tyvärr föll budskapet bort i den kakofoni av återhållna gapskratt som utbröt i omkädningsrummet. I alla fall i den hörna där jag och Josse huserade. Borde ha satt in, låter bättre.

Sedan går vi in på plan och får en genomgång av dagens övningar och samme tränare börjar rita på tavlan. Ett streck dit, en båge dit, kryss för motståndarna och en kurva hit. Och resultatet:



Jag kanske är sjuk i huvudet och freudiansk som skrattar åt detta men det kan inte finnas någon som inte ser ett par hängpuppor. Obs! Övningen gick inte bara ut på att runda motståndare, jag har beskurit bilden för att inte avslöja för mycket av vad vi övar på. 

Essensen i detta inlägg ber jag om ursäkt för. Jag vill också rikta en ursäkt till min mor som läser min blogg. Men jag har roligt på våra träningar i alla fall. Min syster kan jag tänka mig tycker detta är lite kul så henne oroar jag mig inte för.

hjärta Marcus Allbäck

Idag är det skönt att vara öisare. Till och med de som  mosades när läktaren brast på Valhalla igår tycker nog att det är ganska skönt, trots krämpor och blåmärken.

Och Mackan...  En dröm i fotbollsstrumpor. Nu har han nästan lika hög status bland mina manliga idrottsidoler som Jonas Thern och Carl Lewis.

Det kommer bli risk för skilsmässa hemma hos Väggen och mr Väggen när Öis kommer krossa Blåvitt nästa säsong. Vad är en fjuttig Wernbloom mot en urskön Allbäck? Nä, just det. Inget.

Så skönt att vara öisare.

***

Idag har jag ont i huvudet de lux (efter segerchampangen igår). Men ett skinande nytt och skönt rör Treo är införskaffat så kvällens träning är förhoppningsvis inte i farozonen. Jag hörde igår att det bevisats vetenskapligt att hård och utmattande träning kan ge migrän. Det hade jag kunnat säga för flera år sedan då jag alltid hade ont i huvudet efter matcher och hårda gympass. Jag hade gärna stoltserat med att min huvudvärk berodde på träning men tyvärr tränar vi/jag inte lika hårt längre. Det är väl snarare lågtrycket, eller nåt sånt töntigt, som är boven idag.

***

Jag kommer vrida ut det sista ur segerns sötma fram till 17-tiden idag. Sedan ska jag ta med mig de sköna känslorna jag hade innan och under Challangersmatchen till veckans träningar och dra nytta av dem i helgen mot Södradal. Inte tro att vi är världsbäst för att vi vann en match utan utnyttja de känslor som hjälpte oss prestera. Tänker jag rätt i min mentala träning då eller? Jasmine? 

det är roligare att vinna än att förlora

En grismatch var det i Torpahallen idag. Vi vann. Jippi!

Dagens resultat visar vilket getingbo vår serie är. Alla kan slå alla. Förutom Ljungby som kommer få det svårt igen imorgon, denna gång mot rävarna från Härryda. En liten miniskräll att Södradal tog Olofström. Inte för att skåningarna är sämre utan för att Olofström blivit storfavoriter här i början av serien. Stanstad visar sig fortsatt superstarka och att de dessutom har fler än Hööken som kan plocka poäng.

Spännande värre.




var e vargen

Imorgon är det derbydags igen. Det känns bättre än inför förra derbyt och förhoppningsvis ska det gå bättre också. Sedan Challengers fick nytt utseende på sin hemsida i september har jag inte kunnat gå in på sidan eftersom vår dator sparat den gamla versionen. Det spelar ingen roll hur mycket jag rensar i Tidigare eller tar bort cachelagringar. Den vill inte hitta rätt och där tar både mitt datakunnande och mitt tålamod slut. Således vet jag ingenting om FBC just nu och det kanske är en fördel.

Mental tuffhet har Muppen tipsat om. Det var ett bra tips. Jag var alltid tuff mentalt förr men har blivit mesigare med åren där inne i hjärnan. Ska bli ändring på det. Därför fortsätter jag på Imperiet-temat och lyssnar på Var e vargen idag. Det är en låt som får mig på g och vilja revoltera. (Mot vad kan man fråga sig här, oklart blir svaret då. Challengers kanske...)

På tal om vargar så undrar jag varför kungen uttalar sig i samhällsfrågor över huvud taget? Så fort han öppnar munnen hoppar det ut en groda som uppträder olämpligt och plumpt. Jag föregår med gott exempel och uttalar mig inte i själva vargfrågan eftersom jag är får dåligt insatt, men om monarkin uttalar jag mig gärna. Skippa den!

kriget med mig själv

Jag har länge letat efter en bra deo eftersom det är some serious stuff going on i mina armhålor så här när jag passerat ungdomens fräscha dagar. Men ingen produkt har kunnat stävja och slå tillbaka detta svettuppror - fram tills nu. Jag har för första gången i livet provat en spraydeo och den fungerar utmärkt. Fräsch hela dagen. Rekommenderas.

***

Mitt missnöje med ibmaggets bevakning fortsätter. Fortfarande mer fokus på herrarnas tvåa än damernas etta. Och varför ligger de få division 1-nyheter som finns under Övrigt när det finns en Division 1-flik? Jag fattar inte. Vill vi inte vara en modern sport? Det gör mig hemskt besviken och uppgiven.

***

Vår coach sa en jätterolig grej på träningen ikväll. Först tänkte jag inte skriva det,men, för oss som gillar felsägningar var det löjligt roligt och jag skriver det men inför en 15-årsgräns:
- Ni spelar så bra att jag får resning.
Förtydligande: Han pekar på ståpälsen på armen när han säger detta och menar givetvis att han får positiva rysningar. Det är inte lätt att få ur sig rätt saker ibland.

glömt och förlåtet

Ikväll hade vi en kanonträning där alla var på topp och det var otroligt skönt att få lite självförtroende efter den hemska förlusten i onsdags. Det var svårt att gå vidare utan att ha fått visa att vi kan bättre och det gjorde vi ikväll.

Jag gjorde mål i ett en mot en-läge där jag faktiskt fintade bort backen och sedan placerade bollen precis där jag såg en lucka bredvid målisen. Quite exceptional att jag, en gammel brötspelare, kunde plocka fram något sådant.

Som Jasmine redan skrivit har det varit många 25-årsfetser i år. I lördags ytterligare en. Jasmine tror att 83:orna är en fin årgång men jag skulle vilja påstå att 83:orna är ett gäng suputer som fångar varje tillfälle att bli berusad.

Det var längesedan Fejk Håkansson fyllde 25. Riktigt längesedan. Imorgon fyller han 25 ++. Glöm inte grattis-sms:et, tjejer!


Nu är du ute på tunt vatten.
En av våra manliga spelarfruar hade inte alla ordstäv i hagen i lördags.

Han hade nog inte alla spaghetti i ketcupen.
Inte Josefin Karlsson heller.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0