snurrfinten

Hund- eller katthår i maten, på kläderna. Svårt att sova efter innebandyträningen.

Det är historien om mitt liv. Men har man en livslång förtjusning för kattor, hundar och innebandy så är det värt det.



För övrigt kände jag mig lite fjantig när jag sjönk ihop och missade tio minuter av träningen igår efter ett rapp över smalbenet. Men fy satan vad ont det gjorde. Visst har jag stått ivägen för skott förut och fått klubban på mig - men det här var obeskrivligt. Och imorse sprang Roy på mitt smalben när vi spelade lite fotboll. Så nu har jag ingen känsel hela högersidan. (Jag skriver med vänster pekfinger just nu.)

jippi:
Det går utmärkt för både dam- och herrlag i IBF Göteborg. Igår piskade pojkarna upp Pixbo och snodde åt sin andraplatsen i tabellen. Troligen är de inspirerade av sina innebandysystrar i division ett.

prisutdelning:
Mitt egna Innebandyjerringpris går till finska herrlandslaget som under 2008 äntligen bröt den svenska dominansen. Det var synd för Sverige (fast vem i landet bryr sig som inte håller på med innebandy?) men hemskt bra för den internationella innebandyn att Finland vann VM.

humor:
30 Rock.

träning:
Jag har (som vanligt) jätteont i huvudet just nu. Men den fina träningen i måndags gav mersmak och nog ska jag orka ta mig över spårvagnspåret och gå de hundra metrarna till hallen även ikväll.

Det var ju lite smått underbart att äntligen vinna över Södradal igen. Ta några rejäla kliv i tabellen och hata att den haltar rejält. Det ska bli otroligt intressant hur placeringarna faller ut till slut. Efter nästa helg ser det ut som att de flesta lag har kommit ikapp i antal matcher.

Håll i hatten nu; jag är ganska nöjd med min insats i lördags. Det har inte att göra med att jag gjorde ett apsnyggt backhand-volley-nättaket-mål utan alla andra saker som gick bra. Klapp på axeln.

The Ass gav oss några oroliga minuter i slutet av matchen. Skönt att du överlevde.

***

Vi har slutat ha fys i vårt lag nu. Och försäsong kan ni glömma i sommar. Det går ju som bäst nu när vi försummar intervaller och armhävningar och är elva, tolv stycken på träningarna.

***

Du täcker många skott nuförtiden, med din stora rumpa.
Machomangan ger positiv och negativ kritik i samma andetag.

Jag har jäkligt ont i ljumsken alltså. Jag kunde nästan inte göra min dagliga ministyrketräning imorse. Och jag som har hört så många skräckhistorier om idrottskarriärer som tvingats ställas in på grund av ljumskar, Macho Mangan och Jasmine, för att bara nämna två. Fast deras karriärer fick sig en törn i för tidiga år - min karriär är ju snarare på upphällningen och här har jag kanske en bra anledning att sluta efter de sex matcher som återstår av säsongen. Jag vill inte ta beslutet själv liksom, det blir lättare om där finns en skada att skylla på.

Men samtidigt vet jag att jag inte kommer sluta spela redan som fräsch 28-åring. Om en motviktstruck inte kapar mina fötter någon gång under våren det vill säga, men jag har inte tänkt gå närheten utav några sådana så det ska nog gå bra.

Jag har för vana att likt en amatörpsykolog analysera mitt eget beteende och varför jag gör eller känner ditten och datten. Just nu har jag kommit fram till att min innebandykris, som kommer och går, beror på den roll jag har, och nästan alltid har haft i alla lag jag spelat i. Att slita mycket och bry mig för mycket men inte få speciellt mycket för det egentligen. Lite bittert kan tyckas, men ibland är det kul att bli hyllad för ett uppoffrande slit i försvaret och inte bara för de snygga mål man (inte) gör. Thank's for nothing, som min syster skulle sagt. (Det är här någon ska säga att utan försvaret kan de som springer upp och gör målen inte göra sina mål och blablabla. Det räcker inte för mig just nu, jag är jävligt bitter efter snart 17 år med den rollen helt enkelt.)  Men det går över. Jag har inte bara amatörnalyser i bakfickan utan även amatörbehandlingar i rockärmen (musik, koffein och La Redoutes vårkatalog.)

Svammel, svammel.

Södradal igen på lördag. Jäklar vad snabbt serien svischade förbi i år. Jag hoppas på en bättre match än när vi var nere i söder och höll på att somna på plan av det tråkiga spel som både vi och sydstatarna visade upp. Jag tror att vi har en stor chans att vinna i helgen. Vi har, likt andra lag i serien, det lite svajigt i truppen på grund av sjukdom och resor men vi har lärt oss att acceptera det material vi har och köra järnet ändå.

Så det så.

Det var inte helt fel att vinna igår alltså. Speciellt inte efter att ha vänt ett medelstort underläge. Och jag kan inte undgå att snegla uppåt i tabellen och räkna lite på hur möjligt/omöjligt det vore för oss att ta en topp tre-placering. Bara viktiga matcher kvar med andra ord.


Dagens boktips: Skumtimmen av Johan Theorin. Finfin kriminalroman. Kunde inte lägga ifrån mig den.
Dagens ljudbok: Strändernas svall av Eyvind Johnson. Långsamt och skönt i en inspelning från typ 60-talet. För tankarna till annat än den jävla innebandyn.