snurrfinten

2010/2011 blir det alltså tre serier i division ett. Äntligen. Alldeles för sent. Det skulle behövts för tre år sedan. Är det inte grymt att jag bestämt mig för att sluta efter nästa säsong - att jag liksom snubblar på mållinjen, med min dröm om tre serier inom räckhåll?

Nä, jag får nog skjuta upp beslutet att lägga ner karriären tills jag är säker.

Men det kommer fortfarande inga direktkvalificeringar till elitserien vilket är synd. Glappet mellan ettan och eliten är stort men det har i alla fall blivit mindre de senaste säsongerna. (Då syftar jag inte på bonkargäng som IBF Göteborg utan lag av typen Kais Mora som hade mycket stora förutsättningar att lyckas i eliten och också gjorde det.) Det känns fel att en serieseger inte innebär avancemang. (Åter igen syftar jag här inte på att jag ville att vi skulle gått upp i år, jag syftar på de unga, härliga lag som är på frammarsch och som förtjänar att få prova elitserien när de kämpat en hel säsong för att nå dit, typ Olofström.)

Jag kan inte annat än hålla med artikeln på innebandymagazinet.se (!?) om det konstiga kvalet. Det har skett många knäppa grejer i elitkvalen genom åren. Hur svårt kan det vara att få fram ett rättvist spelsätt? Hej igen, herr Kalle Anka.

För övrigt - härlig bild här. Heja oss!

***

Nu har jag läst ut min bok om Karl den tionde på 750 sidor och går vidare till en bok faktabok om den riktige Robin Hood. I'm still a nerd and I like it.

***

Övertydlighet 2: Stenkullens Livs, Stenkullevägen 7, Stenkullen